Har inte haft så mycket att skriva på senaste dagarna så lät helt enkelt bli. Jag har gått i skolan som vanligt, börjar komma in ordentligt i rutinerna nu vilket känns bra. Älskar att kunna gå upp mindre än en timme innan första lektionen börjar, endast behöva gå 100 meter till frukosten och sen lika långt till klassrummen. Och ni som tror att jag kommer bli tjock på detta året, ni har rätt. Oddsen är ju rätt dåliga eftersom jag äter mer än någonsin och rör mig betydligt mindre, allt finns ju inom ett lite för bekvämt avstånd här i vår lilla bubbla. Här finns ju förstås Tinas killerpass varje onsdag också förstås, så det finns ett ljus i tunneln. Träningen i onsdags (friskis&svettis) var jobbig men jätterolig, orkade betydligt mer än jag trodde att jag skulle göra. Vi bor ju på mycket högre höjd här än vad vi är vana vid och därför kan träning kännas betydligt mer ansträngande men det kändes bra!

 

Idag efter skolan gick vi ett gäng till Junction. Vi har fått våra gatepass nu så vi får lov att gå ut själva - eller ja, i grupper om minst fyra personer. Fram tills efter Masai Mara får vi dock bara gå till Junction, så vi är fortfarande ganska begränsade. På Junction inhandlade vi lite blandat inför resan, bl a lite mat till den lååånga bussresan och våtservetter. Vi köpte alla också några skrivböcker och färgpennor var att skänka till eleverna på skolan vi kommer att besöka. Senare åt vi kvällsmat på Art, jag åt lasagne och den var riktigt god! 

 

Kommer inte kunna blogga eller vara kontaktbar över huvudtaget de kommande fyra dagarna, vi ska ju nämligen till Masai Mara och åka på game drives, ha teambuilding och bo i tält i vildmarken. Förstod det tidigare som om vi skulle bo inuti något slags inhängnat läger men så är tydligen inte fallet. Vi kommer istället bo mitt ute i vildmarken med endast eldar och rangers som håller vilda djur borta. På morgnar och kvällar kommer vi åka ut med truckarna och kolla efter djur, och denna gången har vi ytterst försiktigt blivit lovade att få se bl. a. lejon och geparder. En av morgnarna ska vi parkera oss vid floden för att förhoppningsvis också få se när djuren korsar floden. Allt handlar om att ha lite tur, så håll tummarna för oss! Vi hörs på tisdag!

 

 

Läxis-time igen. Idag efter skolan var vi på Junction, tog faktiskt med mobilen idag för att fota lite, vi åkte buss både dit och hem så behövde alltså inte vara rädd för att den skulle bli stulen. Junction ser ut nästan som vilket köpcenter som helst i Sverige, tror man kan hitta i princip vad som helst där inne. Det finns klädesaffärer, inredningsaffärer, smyckesaffärer, mataffärer, elektronik, restauranger, café - ja allt du kan tänkas behöva. Största affären som finns där är Nakumatt, där finns framför allt mat och dricka men du kan också hitta allt från kläder och heminredning till vitvaror och skolmaterial. Gällande mat, godis, hygienartiklar osv finns det många internationella märken som också finns i Sverige och har de inte ha precis det märket du letar efter har de alltid något liknande. Just utbudet av olika saker och ting var något jag var väldigt osäker på innan jag åkte hit, jag visste inte riktigt vad jag absolut var tvungen att packa ner och vad jag skulle kunna köpa här. Nu har jag ju insett att de har ett betydligt större och bredare sortiment än vad jag trodde, vilket ju bara är bra! På tal om märken som också finns i Sverige; hittade Lindt-choklad idag på Nakumatt som jag helt enkelt var tvungen att köpa. SÅ GOTT.

Priserna på Junction är ungefär som hemma i Sverige beorende på vad det är, köper man av de kenyanska märkena är det lite billigare. För att vara här i Kenya är det väldigt dyrt, så det är mestadels rika Kenyaner och västerlänningar som handlar på Junction.

 

Hejsan allihopa! Vad kul att se att det är så många som läser! Ska försöka hålla er väl uppdaterade men känner redan att jag kommit till en punkt när jag inte har jättemycket att skriva. Skolan har kommit igång på riktigt, trots att vi fortfarande inte fått våra skolböcker. (De vill inte lämna ifrån sig dem i tullen eftersom de tror att de kan få ut pengar från skolan om de håller kvar dem, de vill ha en muta med andra ord vilket skolan inte tänker betala ut.) I alla fall, jag antar att ni inte vill läsa om vad jag gör på lektionerna och med tanke på att jag idag gick i skolan från halv åtta till tio över fyra har jag inte hunnit göra så många andra intressanta saker. Det enda jag hann med innan kvällsmaten var träningen. Jag valde akrobatik trots allt och idag var det dags för första träningen.  Det var verkligen superkul! Det är två kenyanska tränare som kommer hit till skolan och tränar med oss, och de satte verkligen igång direkt. Vi övade både handstående, hjulningar, hjulningar med "roundoff", handvolter och brygga idag - tror jag hade behövt liite mer grunder först men ja, det gick till slut!

Varje måndag har vi ett så kallat måndagsmöte, så även ikväll. Nu i början handlar det mest om ytterligare regler och annat vi ska tänka på. De introducerade bl. a. "läxis" som vi kommer att ha varje söndag-torsdag med start idag. Det innebär att vi mellan klockan 19 och 21 måste befinna oss på våra rum, i zebrarummet eller i något klassrum och plugga, eller ja, har man inget att plugga behöver man ju såklart inte det men man måste vara tyst. Måste säga att jag tycker det är ganska skönt redan, det kan vara väldigt påfrestande att bo här på internatet då man mycket sällan är helt ensam och har det helt tyst omkring sig. Sen när skolan sätter igång på allvar kommer det nog vara ganska bra att ha utsatta pluggtider också så man verkligen får lugn och ro.

 

Tillbaka på mitt rum efter mitt livs första safari! Finns inga ord för hur kul det var, jag älskade det! Vi fick tyvärr inte se alla djurarter vi hade hoppats på att få se, men chanserna är betydligt större att vi får se dem på Masai Mara som vi ska till nästa lördag så ingen är ledsen för det. Det var bara en så fantastisk upplevelse och jag hoppas att jag kan återge lite av den känslan med några bilder:

 

Man kunde inte gå in på någon .se-domän igår eftersom internetet dampade så av den anledningen blev det ingen uppdatering igår, så därför får ni höra lite om gårdagen i dagens inlägg.

Gårdagen började i alla fall med en ljuvlig frukost som vanligt. Det enda jag saknar är juice, men tror vi kan få det om vi säger till om det. Min skoldag varade från halv nio till klockan tre. Skolan här är väldigt annorlunda jämfört med hemma. Visst gick jag på en väldigt bra skola hemma i Sverige men den är ändå ingenting mot skolan här kan jag lova och då har jag bara gått två dagar. Undervisningen är på en helt annan nivå, de har otroligt mycket högre krav på lärarna vilket märks långa vägar. Alla lärarna går verkligen in för och gillar det de gör vilket gör undervisningen så mycket bättre och roligare. De får en att vilja lära för att det är kul, inte bara för att få ett bra betyg på proven och sen glömma allt, vilket antagligen säger det mesta. 

Efter skolan åkte de flesta till Junction men jag och några till valde att stanna här på internatet och ta det lite lugnt. Det var skönt när det var lite lugnare och vi hade riktigt roligt! Ringde också och pratade med världens bästa mormor och morfar för första gången sedan jag kom hit, det var mycket tuffare än jag trodde att prata med dem och veta att jag inte får krama om dem ordentligt förens till jul, tårarna var inte långt borta när jag hörde mormor svara i telefonen.

 

Jag har varit konstant trött hela denna veckan så det var jätteskönt att äntligen få sova ut ordentligt idag och sen sitta läänge och äta brunch. Eller länge och länge, vid elva var det full fart igen - vi har nämligen haft en aktivitetsdag idag med hela skolan. Gymnasieelever, grundskoleelever och föräldrar delades in i tolv grupper och gick sedan runt på olika stationer som kubbstafett, såprace och spökboll. Aktiviteterna avslutades med hamburgargrillning vid poolen, ett perfekt avslut med andra ord.

Framåt tre bar det av till Junction (igen hehe!), vi gick runt och kollade i diverse affärer och satte oss sen och fikade på Art tills bussen kom, trevligt värre kan jag lova! Väl tillbaka var det dags för kvällsmat (ja ni märker ju hur inrutad vår vardag är) idag satt vi däremot ute vid poolen i kvällssolen - riktigt härligt! 

 

Just nu sitter jag på Ronjas och Jennys rum och kör lite kollektiv bloggning i vanlig ordning, snart är det dock läggdags för imorgon är det frukost 06:00. Vi ska nämligen iväg på vårt första safari!! Jag har aldrig varit på safari tidigare så jag behöver väl inte ens nämna hur GALET TAGGAD JAG ÄR?!? Förvänta er en rejäl bildbomb imorgon.

Idag var första riktiga skoldagen, jag hade hela sex lektioner. Först tyckte jag att det lät jättemycket, men lektionerna här är mycket kortare än på min förra skola. Där var alla lektioner minst åttio minuter långa men här är alla max en timme. Vi gjorde inte någon racerstart direkt utan alla lärare har bara introducerat ämnena så smått och kollat av ungefär på vilken nivå alla ligger. Det blir ju gärna lite klurigt när alla kommer från olika skolor och vissa redan har läst 50 eller 100 poäng av en kurs medans andra inte läst någonting alls. 

Jag hade världens ångest över allt skolarbete igår, ni förstår säkert om ni har läst inlägget om alla mina kurser en bit ner, kändes inte alls bra och jag var nästan påväg in till Rosie för att hoppa av någon kurs och istället läsa in dem på sommarlovet eller något. Men nu har jag bestämt mig för att försöka. Både biologi 1 och kemi 1 har jag ju redan läst 50-70% av så mycket kommer att vara repetition så förhoppningsvis kommer jag inte behöva lägga ner så mycket tid på dem. Vissa områden kanske jag inte ens behöver vara med på eftersom jag har omdöme och betyg på dem från min andra skola, det måste helt enkelt gå att lösa.Matten har ju också varit ett litet problem eftersom jag ligger en kurs före alla andra och jag vill helst inte vänta till efter jul då de andra ska påbörja matte 4. Därför kommer jag att läsa den kursen själv med hjälp av de genomgångar som min gamla mattelärare lägger upp på onenote. Let´s do this!

 

Efter skolan åkte vi alla till Junction och inhandlade skolmaterial. Köpte 12 skrivhäften, 10 mappar, pennor och suddgummin för mindre än hundra svenska kronor - helt okej..! Vi gick också en svång på Masai marknaden som är igång på Junction nu. Vi var ett ganska stort gäng härifrån skolan som kom upp på våningen där marknaden hölls och man riktigt såg hur alla försäljare kastade sig mot ingången för att få oss att köpa någonting av just dem. I julas när jag var i Shanghai och hälsade på en vän var vi bl. a. på fejkmarket vid ett par tillfällen och då var jag förvånad över hur påträngande kineserna var när de försökte sälja någonting, jag kan nu säga att det var ingenting jämfört vad kenyanerna var idag. De var som djur som kastar sig över ett byte, de var visserligen väldigt artiga men extremt påträngande och lät en inte vara även när man snällt försökte förklara att man inte ville ha någonting. Många kom fram och tog i hand, men släppte sen inte min hand utan bokstavligen talat släpade med mig till deras plats där de sedan visade allt de hade att sälja och berättade om deras "fantastiska" priser. "4000 KES, just for you!!" - ca 400 kr för ett litet smycke? Neeej tack! Där var väldigt många fina saker men hade helt enkelt inte lust eller behov av att köpa någonting idag, ska bo här i tio månader så har ingen brådska att köpa på mig massa.

 

Nu på kvällen var vi ett gäng som hade tänkt spela lite volleyboll, men vi hittade ingen bra boll så det blev ett kvällsdopp istället - härligt!

 

Har tyvärr inga bilder från idag, ville inte ta med mig kameran till Junction pga stöldrisken. Vissa försäljare blir dessutom sura om man prutar på deras helt orimliga priser samtidigt som man har en systemkamera dinglande runt halsen. Iaf, därför bjuder jag på några "gamla" bilder från internatet:

 

 

 

Dag 6, imorgon har jag redan varit här i en vecka! Idag hade vi bara en lektion för sen stod det sightseeing på schemat. Vi trängde ihop oss alla 60-70 elever i våra 5 skolbussar och åkte genom flera olika områden av Nairobi, bl. a. flera så kallade medelklassområden, fina områden för väldigt rika kenyaner och "vita", Nairobis centrum samt Kibera som är Afrikas största slumområde. Där bor omkring en miljon kenyaner och många familjer där lever på endast en dollar om dagen. Där fanns dock en livsglädje som är svår att beskriva. De flesta, speciellt barn, lös upp när de såg oss i bussarna, log stort och vinkade till oss. Kiberas befolkning ligger under gränsen till fattigdom; den genomsnittliga familjen är på sju personer och de bor alla i ett enda rum. Det finns ca en toalett per femhundrade invånaren och det finns inte tillräckligt med rent vatten. Sjukdomar sprids lätt, man tror att ungefär 15-20% är HIV-smittade, arbetslösheten är hög och kriminaliteten likaså. Så med allt det i bakhuvudet tycker jag att deras livsglädje är högst beundransvärd. 

Centrum är ganska lik många andra storstäder, moderna höghus, affärer, café och restauranger. Det enda jag direkt tänkte på är deras dåliga vägar, även inne i staden är kanter osv förstörda vilket jag antar beror på att de flesta kör som om de hittat sitt kökort i cornflakespaketet. Vägarna är överhuvudtaget ganska dåliga och trafiken är hemsk, på många ställen har de dessutom farthinder vart femtionde meter vilket inte är så bekvämt i längden.

 

Det var kul att få komma ut och se sig omkring, vi lever verkligen i en bubbla här på internatet och det var inte förens idag som man verkligen förstod vad man egentligen är en del av. Det ska bli spännande sen när vi får våra gatepass och kan se och uppleva ännu mer av denna plats.

 

 

 

Så var ytterligare en dag till ända, eller ja nästan i alla fall - vi har ju kvällsfikan kvar och sen ska jag skypa med min kära syster!

Dagen började med vanlig skola, jag hade först matte, sen biologi och sen kemi. Numera måste jag väl även tillägga biologi 1 och kemi 1. Eftersom jag kommer läsa både första och andra kursen i biologi OCH Kemi parallellt med varandra detta året. Ja, ni hörde rätt - visst är det galet? Jag kommer totalt läsa 11 (!!) kurser här nere vilket motsvarar nästan 1000 poäng, på ETT läsår. För tillfället gillar jag inte min gamla skola där jag gick ettan alls, i nästan vilken annan skola som helst så läser man hela kurser på ett läsår och då istället kanske någon färre istället som man på spyken har gjort - läst jättemånga "halva kurser". Jag läste nämligen både biologi, fysik och kemi i ettan, men ska inte vara klar med kurserna förens till jul. Men eftersom ingen annan gör det måste jag läsa två kurser i samma ämne parallellt, i två ämnen. Jag har dessutom en tredje kurs i biologi nästa termin som heter East African Wildlife, så då blir det tre kurser i biologi samtidigt.... Ja det är ungefär lika krångligt som det låter - jag fattar knappt det själv. Jag vet inte ens om jag kommer klara det, det känns väldigt tungt för tillfället eftersom jag inte hade planerat att endast sitta inne på mitt rum och plugga hela tiden de kommande tio månaderna. Visst skulle det vara skönt att inte ha så mycket kvar att läsa i trean, men mitt år på svenska skolan i nairobi är här och nu och jag vill ju hinna uppleva allt Kenya har att erbjuda också inte gå i skolan 8-4 varje dag.

Nog om tråkigheterna, eftermiddagen har bestått av att prova på olika aktiviteter som boardingen erbjuder varje vecka. Bl. a. friskis&svettis, afrikansk dans, akrobatik/gymnastik, fotboll och volleyboll. Det var verkligen jättekul! Vår idrottslärare, Tina, är nog den härligaste och mest energiska person jag träffat. Jag ser verkligen fram emot att ha henne som lärare! Angående aktiviteterna skulle jag gärna vilja gå på friskis&svettis och akrobatik, jag får helt enkelt se hur mycket tid jag får över.

 

Har tyvärr inte haft kameran med idag så lånar några bilder från Sannas blogg:

 

Första skoldagen! Samling med hela skolan imorse, idag var var vi alltså barn och ungdomar från dagis/Förskola till trean på gymnasiet här. Sammanlagt är vi 130 elever på skolan, varav ca 60 är gymnasieelever. Det var faktiskt lite kul med lite liv och rörelse här, alla barn är så söta och de springer runt som galningar här och leker. För oss på gymnasiet var det inte så mycket lek som gällde, utan vi samlades i klassrummen med våra nya klasser och mentorer. Jag går i NA2 och vi är 18 stycken i klassen, ganska lagom tycker jag som tidigare gick i en klass med 32 elever i. I klassrummen fick vi ännu mer information, och så har det fortsatt hela dagen. Rundvandring på olika stationer och informationsmöten. Vi har också registrerat våra fingeravtryck i gaten, så senare när vi får röra oss fritt in och ut från skolan kommer vi att checka in och ut genom att scanna fingeravtryck. Riktigt smart tycker jag!

Har också hunnit med lite annat; vi har spelat lite basket, jag har smugit på sköldpaddorna för att få lite bättre bilder och så har vi suttit på varandras rum och bara pratat och lyssnat på bra musik. Nu på kvällen blev det kvällsfika, såklart, och ett skypesamtal med mamma.

 

Oj vad tiden går snabbt, samtidigt så känns det som om vi har varit här i flera veckor! Det känns så konstigt att vara här, hela våren har jag läst bloggar skrivna av dåvarande elever och sett bilder härifrån och läst om alla deras upplevelser - och nu är jag här! Nu får jag se och uppleva allt själv vilket naturligtvis känns helt fantastiskt, men lite konstigt.

Dagen har bestått av brunch, informationsmöten, poolhäng, fix på rummet, tipsrunda, bakning, framträdande framför alla andra gymnasieelever i grupper, muggmålande och snack med internatkompisar på rummet. Ska försöka återge lite fler detaljer...

Först tänkte jag berätta om en lite obehaglig sak som hände i förmiddags när vi åt brunch och lyssnade på Pia och Peo som pratade bl. a. om säkerhetsregler osv. Plötsligt hördes en skarp smäll ute på Makini road som är precis utanför skolans murar, och då knallen följdes av flera panikslagna skrik så vi förstod ju direkt att det var en pistol som avlossats. Internatpersonalen sa "lugnande" att det antagligen var den kenyanska polisen som avlossat skott mot rånare ute på gatan, men snart kom folk springande från gaten och hämtade några av de vuxna och genast blev allt väldigt förvirrat. Det visade sig lite senare att det var en av lärarna här på skolan med två av sina barn som blivit rånade precis utanför skolan och då hade rånaren skjutit förbi hennes huvud som ett varningsskott. Detta är någonting som kan hända här i Kenya, men det händer väldigt, väldigt sällan. När förra årets elever var här hände det bara en gång, och Peo sa att det endast hänt tre gånger de senaste 15 åren. Han sa också att så länge man agerar lugnt och försöker smälta in så mycket som möjligt här, och inte visar upp fina mobiler/kameror etc så är det högst osannolikt att det skulle hända någon av oss. Men det känns ändå lite obehagligt såklart.

För att gå vidare, medan ytterligare ett gäng var på Junction och fixade samma saker vi andra gjorde igår eller i förrgår var de flesta kvar här på skolan. Vi låg ett gäng nere vid poolen och spelade kort, sen slog vädret plötsligt om från jätteskönt och soligt till kallt och ösregn så då fortsatte vi uppe på balkongen istället. Vädret här är vääldigt instabilt, de har vad man skulle kunna kalla deras "vinter" här just nu vilket betyder att det ena stunden är jättevarmt och soligt, andra ösregn, nästa åska och sen strålande sol igen. Man får vara flexibel helt enkelt.

På eftermiddagen delades vi in i grupper och gick en tipsrunda för att lära känna varandra och skolområdet, vi fick också i uppgift att sätta ihop ett litet framträdande eller likande som alla grupper skulle framföra i matsalen på kvällen. Så ja, då behöver jag ju inte förklara vad vi gjorde nu ikväll. Framträdandena var jättebra, de flesta sjöng eller spelade upp en scen ur en film eller körde en lek osv. 

Resten av kvällen har vi suttit i Giraffrummet, ett av våra allrum här på skolan där också elevköket finns. Trevligttrevligt! 

 

Har redan gått tillbaka till mitt rum då jag fortfarande är jättetrött, man går på helvarv hela dagarna här när man försöker ta in och smälta alla nya intryck och memorera alla nya namn och ansikten så nu på kvällen är i alla fall jag helt utpumpad!

Brunchen imorse var jättegod, framför allt frukten här är så otroligt god. Bananerna är de godaste jag ätit i hela mitt liv och ananasen ska vi inte ens prata om! Längtar faktiskt redan lite tills mangosäsongen börjar...

Det stod ungefär samma saker på schemat idag som igår, de nyanlända skulle till Junction för att fotograferas och skaffa kontantkort. Vi andra bestämde oss för att följa med idag igen så det blev en tur dit ett par timmar idag med. Jag passade på att köpa en badhandduk och en filt att ha som överkast/extra täcke (tror den går att skymta under myggnätet i förra inlägget). Visserligen frös jag inte jättemycket inatt men jag var inte speciellt varm heller så det var högst nödvändigt!

Efter Junction har vi bara varit här på internatet, det har kommit ytterligare två busslaster från flygplatsen idag så nu tror jag faktiskt att alla är här. Jag har försökt att hälsa på alla nya men jag tycker ändå jag möter ett nytt ansikte stup i kvarten. Att komma ihåg vad alla heter är totalt omöjligt så jag hoppas verkligen att vi ska behålla namnskyltarna ett tag framöver!

 

 

 

Här kommer lite bilder på mitt rum, har packat upp allt nu så har bara lite småfix kvar som att sätta upp bilder osv på väggarna så att det blir mer hemtrevligt. Jag bor i 10A, även kallat älgrummet eftersom jag har en stor älg på väggen.

 

Flygturen hit gick bra, vi anlände till JKIA som beräknat imorse vid sex-halv sju inte allt för utvilade vilket har märkts under dagen. Pga. branden förra veckan skedde passkontroll, visumansökan och bagageuthämtingen i tält i utkanten av flygplatsen. Vi fick köa i ca en timme vid visumansökningen men annars flöt det på bra! Utanför möttes vi av PEO, en av de som jobbar här på skolans boarding, och två av skolans kenyanska chaufförer som jag tyvärr inte lyckades memorera namnen på. Det kommer väl. 

Bussresan till skolan tog drygt en timme pga morgontrafiken, vid ett tillfälle stod det helt stilla och vi fick då stränga order om att hålla fönstrena stängda och bestämt avvisa kenyaner som ville sälja saker till en under tiden bussen stod stilla, det är nämligen vanligt att man blir rånad vid sådana tillfällen om man inte är på sin vakt. Som tur var hände inget av detta oss idag.

Väl framme på skolan lastade vi av bagaget innnan vi åt frukost i skolans matsal. Därefter fick vi våra rumsnycklar till våra rum på internatet, personligen hade jag gärna gått och lagt mig och sovit ett par timmar då men det var det då inte tal om. Vi fick förmiddagen på oss att göra oss hemmastadda i rummen och kolla runt lite på skolområdet, sen var det lunch och därefter tog Pia (också en av de som jobbar här på internatet) med oss till Junction. Junction är ett ganska stort köpcenter ca en kilometer från skolan, där finns det mesta som vi kan tänkas behöva, kläd- väsk- elektronik- och skoaffärer, Nakumatt som är typ som ett Supermarket med allt möjligt, samt caféer, restauranger och en bio om jag förstått det hela rätt. På vägen till Junction fick vi se lite av området kring skolan, det går inte riktigt att förklara hur det är, bara att det är så olikt Sverige. Trottoarerna är dammiga och ojämna, det finns reklamskyltar överallt, vi såg en uteliggare som låg och sov bakom en buske, det ligger massor med skräp i vägkanterna och det är höga stenmurar med elstängsel/taggtråd/glasskävor ovanpå kring de flesta, lite finare bostadsområdena. De flesta kenyanerna vänder sig om och tittar efter oss, vissa ropar/tutar/vinkar, även här blev vi tillsagda att inte släppa dem för nära inpå en då man lätt kan bli bestulen då. 

På Junction fixade vi kenyanska kontantkort till våra mobiler och tog foton som ska sitta på våra rumsdörrar de kommande tio månaderna.När vi kom hem från Junction hade ytterligare en busslast med folk anlänt och resten av dagen har gått åt till att mingla runt och försöka lära känna så många som möjligt.

Nu på kvällen har vi naturligtvis tagit första doppet i poolen, sen målade vi också våra egna muggar som vi ska ha här på internatet.

Nairobi ligger väldigt högt upp (1700 m. ö. h.) så vädret här är ungefär som en svensk sommar när den är som bäst, lite varmare under sommaren bara. När vi landade däremot imorse var det jäättekallt ute, vilket kanske inte var vad man hade förväntat sig. Det har varit varmare på dagen men vid skymningen blev det kallare igen, dock mycket behagligare än imorse då vi kunde sitta ute ett helt gäng och snacka ända fram tills nu.

Märkte nu att ett av mina fönster går inte att stänga helt vilket gör att det blir väldigt kallt inne på rummet och jag är evigt tacksam för strumporna som min släkting Marianne stickade och skickade ner till mig från Småland innan jag åkte hit, tror inte jag behöver frysa inatt..

Känns som om att jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om allt jag sett och upplevt idag, men är nu så trött att meningarna inte längre hänger ihop så ska krypa in under myggnätet och sova ut fram tills brunchen imorgon, då bl.a. våfflor står på menyn.

 

Med bara 3 dagar kvar till avfärden kickar jag igång bloggen. Plockade fram mina HTML-kunskaper från högstadiet som låg och dammade någonstans långt bak i huvudet och knåpade ihop en design som passar lite bättre till vad denna bloggen kommer att handla om; nämligen mitt år som elev på svenska skolan i Nairobi. 

Jag tänkte börja med att berätta hur det kommer sig att jag på torsdagkväll sätter mig på ett flygplan med slutdestination Jomo Kenyatta International Airport, Nairobis flygplats (vars internationella ankomsthall faktiskt brann ner i förra veckan, men då det är en av Afrikas viktigaste flygplatser har man redan byggt en ny, provisorisk ankomsthall och mitt flyg är beräknat att kunna landa som planerat på fredagmorgon).

I alla fall, jag har sedan länge vetat att tre år inne på en gymnasieskola i Lund inte är någonting för mig. Att behöva gå upp tidigt varje morgon för att hinna cykla till närmsta busshållplats och ta bussen in till Lund och sen gå samma väg till skolan varje dag driver mig till vansinne - jag har ju redan gjort det under mina tre högstadieår, enda skillnaden då var att jag tog bussen från busshållplatsen på andra sidan vägen. Nej, jag vill göra någonting annorlunda och få se och uppleva någonting helt nytt. 

Det var på hösten i nian när jag utan någon direkt framgång försökte bestämma vilken gymnasieskola jag ville gå på, som jag fick höra att "jag tror att en skola utomlands skulle passa dig, kanske svenska skolan i Nairobi?". Min första tanke var något i stil med "flytta till afrika i ett år? Aldrig i livet!" men när jag sen tänkte efter började jag tycka att det lät rätt spännande. Jag läste på SSN:s hemsida och googlade för att hitta resebloggar skrivna av tidigare elever och till slut hamnade jag på mittafrika.devote.se. Där behövde jag inte läsa många inlägg innan jag var fast, fick jag bara gå ett år på svenska skolan i Nairobi kvittade det nästan vilken skola jag gick på de andra två åren. Så till hösten sökte jag in inte långt efter att de öppnat upp för nya ansökningar och efter 3-4 månaders låång väntan fick jag antagningsbeskedet - det var på alla hjärtans dag och jag hade engelska när mamma smsade att jag hade kommit in; fick naturligtvis världens glädjechock och levde i ett totalt lyckorus resten av dagen, veckan, ja fortfarande faktiskt när jag tänker på vad som ligger framför mig.

 

 

 För tillfället är jag i full gång med att packa, det är en hel del saker som ska med om man ska bo ett år i Afrika kan jag tala om. Jag flyger med KLM och får lov att ha med mig 2x23 kg + ett handbagage på 8 kg. Som ni ser nedan är det en hel del som ska med, har dessutom lite grejer utöver detta som också ska med.. Har tidigare gått och plockat bort lite mindre nödvändiga saker eftersom jag aldrig trodde att jag skulle få ner allt, men när jag provade att lägga ner allting i väskorna innan idag upptäckte jag till min glädje att det är hyfsat gott om plats! Så att packa ner hela sitt liv och allt nödvändigt inför ett år i Kenya kanske inte är så svårt som det låter. Eller joo, det är det!