Här kommer lite blandade bilder från veckan som gått, låter bilderna tala för sig själva. Dessa bilderna är tagna av antingen Felicia, Jenny, Sara eller Sofie.

Kom tillbaka till skolan igår kväll, trött och utsvulten efter 14 timmars bussresa. Resan hem flöt i alla fall på utan några större missöden, på ditvägen hade vi nämligen inte lika mycket tur. För då, när det bara var en ynka kvart eller så kvar och alla var lagom trötta och griniga pga diverse småsaker som redan försenat oss så gav vår buss upp. Vi befann oss mitt ute i ingenstans med mörker och skog vart man än vände sig och just då bestämde sig motorn för att lägga av totalt. Busschauffören meckade lite med motorn och lyckades faktiskt få igång bussen igen efter ett par försök och jublet steg, glädjen blev tyvärr inte långvarig för hundra meter längre fram dog bussen igen och denna gången gick den inte igång igen. Vi fick först inte gå ut eftersom vägen vi stog på ansågs för farlig, inga lampor förutom bussens varningsblinkers samt massa matatus och lastbilar som körde förbi som galningar. Tills slut var vi i alla fall tvungna att gå ut i det höga gräset efter varningar om att inte trampa på några ormar och att absolut inte gå ut på vägen, där stod vi sen i mörkret mitt ute i ingenstans och lastade ner allt bagage från bussens tak i väntan på att någon av de andra bussarna skulle komma ifatt och plocka upp oss. Det hela slutade väl och bussen var faktiskt inte ens sönder, busschauffören hade bara gjort en liten missberäkning gällande mängden bränsle som skulle gå.....

Väl framme på hotellet åt vi supergod mat innan det visade sig att ena bussen kört iväg igen, med bl.a. mitt bagage... Strömmen passade dessutom på att gå lagom till att vi skulle hitta till våra rum så där irrade vi omkring utan att veta vart vi skulle, men till slut hittade vi rätt och ganska snart låg vi i våra sängar och sov.

Eftersom allting var kolsvart kvällen vi anlände häpnade jag nästan av synen som mötte oss nästa morgon, plamerna, blommorna, poolen, solstolarna, stranden, HAVET, uteserveringen etc. Hej paradiset! Allt var verkligen så fiiiint! Men man skulle också kunna säga: hej bastun! Våra rum var tack och lov rejält nerkylda tack vare en AC så när man gick ut var det som att gå in i en vägg av värme, bokstavligen. 

Dagarna spenderades till stora delar vid poolen eller på stranden, solandes, badandes eller så kunde man bli masserad, vi hann även med tre rundor till Watamu Village där vi shoppade och åt glass (och ja, det var verkligen Kenyas bästa glassbar, vågar nästan säga afrikas, eller världens? Har aldrig ätit så god glass!), en dag var vi ute med båt och snorklade, gick iland på en liten sandö som blottades när tidvattnet var som lägst samt låg och solade på båttaket, vidare gick vi en morgon ut på en promenad till en mangroveskog och plaskade omkring lite. En kväll var vi ute med en segelbåt, en ganska liten båt liknande de handelsbåtar som användes på Afrikas östkust för jag-vet-inte-hur-länge-sedan, vi blev bjudna på dricka och snacks i mängder och i solnedgången badade vi från båten - den bästa upplevlsen på hela veckan om ni frågar mig. Kvällsmat åt vi på hotellet på uteserveringen med mysiga lampor och havet ett stenkast bort, hur härligt som helst. De flesta kvällarna fick vi gå ut och dansa på en klubb som heter ComeBack, och till vår stora förvåning sa de "ni får vara ute så länge ni vill, bara ni tar bussen hem!" - första gången någonsin vi inte hade en bestämd tid att passa. Stackars Jonah fick köra många bussturer nattetid, men lika glad var han för det! 

Sammanfattningsvis har jag haft en toppenvecka med fint väder i otroligt vackra omgivningar och framför allt med fina och underbara människor! Trots flertalet skitsaker som tydligen inte går att undvika lyckades vi behålla humöret på topp hela veckan och njöt i fulla drag!

 

Jag klarade det. De senaste två veckorna har varit tuffa men nu är de äntligen över, har sällan känt mig så välförtjänt av ett lov faktiskt. Allt har gått i 180 den senaste tiden och idag är första dagen på två hela veckor som jag inte satt mig och pluggat efter skolan, vilket naturligtvis känns helt fantastiskt. 
Jag fick tyvärr inte den där härliga nu-är-det-lov-känslan som brukar infinna sig efter sista lektionen innan ett lov, antagligen av den anledningen att skola och hem numera är samma ställe vilket har sina för- och nackdelar, fast flest fördelar. Ska ju förstås inte vara kvar här på internatet hela lovet så imorgonbitti kommer den där lovkänslan nog komma krypande i alla fall, då bär det nämligen av till kusten med hela SSN-gänget! Vi ska till ett ställe som heter Watamu och såhär beskriver Pia det i veckans internatbrev:

 

Watamu ligger 12 mil norr om Mombasa och var tills för inte så längesen bara en liten fiskeby. Idag är
Watamu en av de mest populära kustdestinationerna i Kenya med bland de bästa stränderna i
världen. En klar favorit! Byn har fått en genomgående italiensk prägel, vilket ni kommer att märka på
utbudet av restauranger och hotell. Här finns bland annat Kenyas bästa glassbar!
Välkomna! Karibuni! Welcome! Benvenuto till WATAMU!!

 

Låter ganska bra om ni frågar mig! Ser verkligen fram emot att få komma iväg från skolan och internatet, slippa stressa över prov utan bara koppla av och njuta i en hel vecka. Det är mer än välbehövligt kan jag lova!
Vad jag har hört så kommer det finnas wifi på hotellet så jag hoppas att det stämmer, annars min kära familj och mina kära vänner hörs vi igen om en vecka! Ha det bra, för det ska jag ha!