Som träning inför Mount Kenya och som schemalagd friluftsdag besteg vi igår Mount Longonot, en gammal vulkan i södra Great Rift Valley - den hade sista vulkanutbrottet i slutet av 1800-talet. Vi gick först upp till kratern, sen runt hela kratern innan vi gick ner samma väg igen. Lunch åt vi på högsta toppen, 2780 meter över havet, riktigt fin utsikt! 

Det tog cirka 45 minuter att gå upp respektive ner och drygt tre timmar att gå runt hela kratern, och då gick jag i den snabbaste gruppen. Det var en sträcka på 1,5 mil så det var egentligen inte speciellt långt, men det var för det mesta väldigt brant och tungt att gå - ibland var man till och med tvungen att klättra för att ta sig upp eller ner. 
Hade fått höra innan att denna vandringen av vissa ansågs vara jobbigare än bestigningen av Mount Kenya så var inte jättetaggad, speciellt inte när klockan ringde klockan fem på morgonen. Som vanligt så underskattade man situationen både före och efter, men inte därimellan. Innan sa vi "äsch, det ska nog inte vara så jobbigt att gå upp för den där lilla kullen" och efteråt tyckte vi tiden hade gått fort och att det faktiskt inte hade varit så jobbigt. Men när man tänker efter så var det bitvis riktigt jobbigt, speciellt när solen gassade och man knappt kunde andas för allt damm. Tycker dock ändå det var en mestadels positiv upplevelse, utsikten var sååå underbar och man fick en riktig "on top of the world"-känsla när man gick uppe på kraterns kam med mer eller mindre stupliknande sluttningar både till höger och vänster. Gick ju dessutom tillsammans med Felicia, bästa vändringskompisen någonsin! Vi går i precis samma tempo och pratar nästan konstant vilket får en att glömma bort trötta muskler och tiden att bara springa iväg!

Fick lite skavsår efter kängorna, eller rättare sagt, när jag drog av compeeden när jag kom hem, eftersom jag trodde att jag inte hade fått några skavsår, så följde skinnet på min stackars häl med och blottade värsta köttsåret... Det sved fruktansvärt i duschen och några andra skor än flipflop var otänkbart. Mamma ordinerade genast honung på såret och tro det eller ej men idag är det redan mycket bättre, eller iaf inget köttsår. Var tvungen att googla, och honung ska tydligen vara värsta dunderkuren för det mesta (trodde bara det hjälpte för ont i halsen) - det används på riktigt som substitut för antibiotika på vissa sjukhus och vissa säger att det i framtiden kan tänkas helt ersätta antibiotikan. Det ni.