Sista dagen på fältstudieveckan, vi var alla trötta och slitna och de flesta var nog ganska glada över att snart få komma tillbaka till internatet, duscha i varmvatten och sova i sängar. Vilken lyx egentligen.

Efter frukosten hade vi en sista programpunkt, vi skulle lära oss mer om själva boskapsdriften i Ol Pejeta. Vi fick kolla in de mobila inhängnader som korna spenderar nätterna i för att undkomma lejonen. I varje inhängnad måste det finnas minst 150-200 djur så de står ganska tätt. Detta är nödvändigt eftersom lejonen egentligen enkelt kan hoppa över staketet, men om djuren står hyfsat tätt ser lejonet ingen yta som den kan landa på och hoppar därför inte över. Kanske är det sådana här inhängnader som krävs på varje gård i Sverige för att hindra vargen från att ta våra boskap?

Vi fick även hjälpa till att fösa in korna i en inhängnad där de sedan föstes vidare in i olika fållor som slutligen ledde till en smal gång där de endast kunde gå en och en. Gången ledde till ett hus där korna duschades med ett speciellt medel när de gick igenom. Medlet är ett slags gift som hindrar fästingar som sprider ECF (East Coast Fever) från att bita korna. Detta görs minst en gång i veckan, oftare under regnperioderna, för att förhindra att sjukdomen sprids. Skulle en ko drabbas av sjukdomen försämras dess immunförsvar drastiskt och leder därmed till döden. 
De har ju inte riktigt samma säkerhetstänk här som i Sverige, medlet var ju trots allt giftigt men sprayades ändå på ett sådant sätt att det kom i kornas ögon och munnar. Flertalet av de något äldre djuren hade väldigt insjunkna ögon, men jag vet förstås inte om det kan ha någonting med medlet att göra. I övrigt fanns det inte någon skyddsutrustning för människorna heller, alla som befann sig i närheten av huset andades in ångorna och de som föste korna vid ingången fick medel på sig dom också. 

 

Måste ändå säga att de hade förhållandevis god djurhållning i Ol Pejeta, visst finns inte samma hänsyn till djurens bästa som i Sverige där vi har mycket stränga djurskyddslagar, men jämfört med många andra länder i världen och andra ställen här i Kenya var den väldigt bra. Till exempel ser man till att alla djuren slaktas på plats i Ol Pejeta så att de inte behöver transporteras långa sträckor i dåliga fordon på extremt dåliga vägar osv. Djuren vaccineras dessutom mot bland annat mul- och klövsjukan och behandlades ju trots allt mot ECF.