Skolan har rullat på som vanligt sen vi kom tillbaka från Masai Mara i tisdags. Läxorna har redan börjats stapla på hög vilket jag inte direkt jublar över, men jag försöker utnyttja läxis-tiden så effektivt som möjligt för att det ska bli lite lättare. Nästa vecka börjar dessutom matte- och naturstugorna; två kvällar i veckan kommer det lärare till skolan på kvällen mellan 19-21 och hjälper dem som vill med läxorna. Perfekt om ni frågar mig, då får man verkligen saker och ting gjort!

Nog om skolan, vi får lov att gå ut själva både till Junction och Impala nu. Kraven är visserligen fortfarande att man måste gå minst fyra personer i en grupp, vara tillbaka innan halv sju och vid utcheckningen ska man scanna fingeravtryck, lämna in gatepass och skriva upp på en lista var man tänker gå och ungefär när man tänker komma tillbaka. Många har börjat känna sig instängda och det har börjat gå massa sjuka rykten på skolan huruvida vi någonsin kommer att få gå ut eller inte. Själv så ser jag inte så allvarligt på det hela, tids nog kommer vi få gå vart vi vill. Det är bara det att det är så många säkerhetsregler som måste gås igenom innan dess. Man kan nämligen inte gå ut på gatan och beté sig som man skulle gjort i Sverige, det kan vara direkt farligt, utan man måste tänka på var man befinner sig och anpassa sig efter människorna och kulturen här. 

 

Som rubriken antyder har jag varit på sjukhuset idag, det var en intressant upplevelse kan jag lova. Jag har haft en liten prick till höger på hakan i hela mitt liv men de senaste veckorna har den växt och blivit betydligt större. Ville kolla upp det så gick till skolsköterskan i förmiddags och hon kontaktade en läkare. Till min stora förvåning fick jag en tid tre timmar senare på Nairobi Hospital. Siv tyckte jag skulle operera bort den så att jag slipper ha klydd med den och sa att man säkert skulle kunna boka in en sådan tid redan nästa vecka (!) så hon kollade till och med upp numret till en plastikkirurg. 

Nummer ett var ju i alla fall att kontrollera den hos en läkare, så jag åkte taxi in till sjukhuset med en av skolans lärare vid ett. Vi hade  ingen aning om hur det skulle gå till eller vart vi skulle gå utan bara att vi skulle till en Dr. Patel. När vi kom dit visade det sig att sjukhuset inte har någon allmän mottagning utan varje doktor har en egen avdelning dit man går och sätter sig utanför och väntar. Dr. Patel var indisk och såg verkligen ut som den stereotypa doktorn. Visserligen var han en halvtimme sen men effektivitet var nog hans mellannamn för jag var inne i rummet i max 2 minuter. Han kollade en gång på min haka och sa sen att det inte var någonting att bry sig om så länge jag inte har ont, och det har jag ju inte. Fick med mig ett recept på någon slags kräm som jag ska hämta ut på apoteket, fick inte riktigt svar på vad den var bra för utan det var nog mest bara för att kändes det som. 
Har inte bestämt mig för om det där besöket var förgäves eller ej men det var ju intressant och se ett kenyanskt sjukhus i alla fall.

 

Nu i helgen har internatet anorndat lite olika saker som man skriva upp sig på. Ikväll kan man välja mellan att åka till WestGate (ett shoppingcenter med flertalet bra restauranger), åka till en etiopisk restaurang inte så långt från skolan eller åka hem till vår rektor Thomas och titta på någon fotbollsmatch som jag antar att Sverige spelar ikväll. Jag och ett gäng har bestämt oss för att åka till Westgate och äta kvällsmat, det blir säkert jättetrevligt!

Imorgon på dagen kan man åka med Peo till Kitangela, ett glasbruk på andra sidan Nairobi National Park där de tillverkar konstglas och bruksföremål av återvunnet glas. Har inte skrivit upp mig på detta ännu men ska nog göra det sen.

Imorgonkväll kan vi välja mellan en kinesisk restaurang och att åka till Junction, vad det blir då vet jag inte men det lutar åt att stanna kvar här på internatet och ha filmkväll istället.

På söndag finns det också aktiviteter att välja mellan, om man vill så gå det en buss till Yaya köpcentrum där det finns en masaimarknad på söndag eller så kan man följa med på gudtjänst i Nairobi Chapel. 

Blev faktiskt lite överraskad av att det finns så mycket att välja mellan varje helg, men antar att det måste finnas lite olika så att vi får komma ut så mycket som möjligt. Åker man på någon av dessa aktivteterna behöver man inte komma tillbaka till skolan förens klockan elva heller.